Hand i hand, på resa...

Vi åker in till centrum av Mannheim. Stora avenyer och mängder av hus i betong, glas och stål. Under andra världskriget så bombades och brändes Mannheim ner. Många av husen i äldre stil som vi ser är relativt nybyggda. Vi gick genom ett av de kvarter där Åsa och Kaj bodde innan deras söner föddes. Ett av husen har en grund som ser ut att vara byggd i början av förra seklet. Resten av våningarna är ett typiskt lägenhetshus från början av 1950-talet. Då Mannheim byggdes upp på nytt. Tänk så skonade vi blev i Sverige.

Shackbräde
Centrala Mannheim är indelat i ett rutnät. Tänk ett schackbräde. Varje ruta har en bokstav och gatorna siffror. Så istället för gatunamn så står det en bokstavs- och sifferkombination på skyltarna i gathörnen.
Vi rör oss i kvarteren runt det gamla vattentornet. Jugenddetaljer överallt. I fontänerna, gatlyktorna, fasaderna. Så vackert och smakfullt. På kulturhusets tak ligger glaserade kupade takpannor tätt tätt. När taket bryts av med fyra fönster ser det ut som om takpannorna är ett grönt hav som böljar under himlen. Kameran tickar under avtryckaren.

Barockt
Inne i Jesuiternas kyrka är barocken påtaglig. grönt, milt rosa - marmoreringar på väggar och i valv. Från biktstolen hörs ett stilla mummel. Någon sitter och ber i bänken. Försiktigt smyger Nina upp kameran och fotar. Kristusbilder, böneljus, bänkrader, solrosorna vid högaltaret. Solen lyser genom fönstren. Vi går till slottet. Kameran tickar iväg bild efter bild... Då syns den. I displayen. Den lilla korta men ack så informativa meningen. I vita bokstäver mot mörk bakgrund. ”Minneskort saknas”. Det kändes som en scen ur Åbergs Sällskapsresan...

Måååål!
På kvällen går vi till Matteus kyrkan där Niklas i familjen Stehmeier är konfirmand. De har en församlingsfest och hans uppgift är att fixa med pommes frites. Ett coverband öser 80-talslåtar från scenen. Några dansar framför. Kyrkväggen reser sina tegelstenar bakom dem som en fondvägg. Vi sitter under träden på bänkar ungefär som en ölstuga. En stor skärm med tv-projektor står uppställd och kopplad till ljudanläggningen. Fotbollsspelarna värmer upp. Tyskland mot Italien. Överallt i Mannheim har man hängt upp flaggor. På en balkong har tre barn ritat varsin italiensk flagga
som de viftar med när vi går förbi. Vi vinkar tillbaka! Det känns som folkfest i staden! Ganska många har samlats framför kyrkan. Öl, vin, korv och bröd, stek i bröd, och så Niklas pommes förstås! I halvlek går vi hem. Ser resten av matchen på tv. När Tyskland vinner efter en rad rafflande straffar jublar Niklas och Simon! Klart värt att ha sett matchen. Även om det inte kommer att bli en vana...

kristina.andreen

54 chapters

15 Apr 2020

Bygga upp igen

July 02, 2016

|

Mannheim

Vi åker in till centrum av Mannheim. Stora avenyer och mängder av hus i betong, glas och stål. Under andra världskriget så bombades och brändes Mannheim ner. Många av husen i äldre stil som vi ser är relativt nybyggda. Vi gick genom ett av de kvarter där Åsa och Kaj bodde innan deras söner föddes. Ett av husen har en grund som ser ut att vara byggd i början av förra seklet. Resten av våningarna är ett typiskt lägenhetshus från början av 1950-talet. Då Mannheim byggdes upp på nytt. Tänk så skonade vi blev i Sverige.

Shackbräde
Centrala Mannheim är indelat i ett rutnät. Tänk ett schackbräde. Varje ruta har en bokstav och gatorna siffror. Så istället för gatunamn så står det en bokstavs- och sifferkombination på skyltarna i gathörnen.
Vi rör oss i kvarteren runt det gamla vattentornet. Jugenddetaljer överallt. I fontänerna, gatlyktorna, fasaderna. Så vackert och smakfullt. På kulturhusets tak ligger glaserade kupade takpannor tätt tätt. När taket bryts av med fyra fönster ser det ut som om takpannorna är ett grönt hav som böljar under himlen. Kameran tickar under avtryckaren.

Barockt
Inne i Jesuiternas kyrka är barocken påtaglig. grönt, milt rosa - marmoreringar på väggar och i valv. Från biktstolen hörs ett stilla mummel. Någon sitter och ber i bänken. Försiktigt smyger Nina upp kameran och fotar. Kristusbilder, böneljus, bänkrader, solrosorna vid högaltaret. Solen lyser genom fönstren. Vi går till slottet. Kameran tickar iväg bild efter bild... Då syns den. I displayen. Den lilla korta men ack så informativa meningen. I vita bokstäver mot mörk bakgrund. ”Minneskort saknas”. Det kändes som en scen ur Åbergs Sällskapsresan...

Måååål!
På kvällen går vi till Matteus kyrkan där Niklas i familjen Stehmeier är konfirmand. De har en församlingsfest och hans uppgift är att fixa med pommes frites. Ett coverband öser 80-talslåtar från scenen. Några dansar framför. Kyrkväggen reser sina tegelstenar bakom dem som en fondvägg. Vi sitter under träden på bänkar ungefär som en ölstuga. En stor skärm med tv-projektor står uppställd och kopplad till ljudanläggningen. Fotbollsspelarna värmer upp. Tyskland mot Italien. Överallt i Mannheim har man hängt upp flaggor. På en balkong har tre barn ritat varsin italiensk flagga
som de viftar med när vi går förbi. Vi vinkar tillbaka! Det känns som folkfest i staden! Ganska många har samlats framför kyrkan. Öl, vin, korv och bröd, stek i bröd, och så Niklas pommes förstås! I halvlek går vi hem. Ser resten av matchen på tv. När Tyskland vinner efter en rad rafflande straffar jublar Niklas och Simon! Klart värt att ha sett matchen. Även om det inte kommer att bli en vana...

Contact:
download from App storedownload from Google play

© 2024 Travel Diaries. All rights reserved.