Vietnam-Ho Chi Minh City

Vietnam- Ho Chi Minh City 21/4-24/4
Efter att ha lämnat Bali och återigen varit nervösa över visumen till Vietnam så kom vi utan problem in i Vietnam och med taxi vidare in till Ho Chi Minh. HCM är en väldigt stor stad och för att få ut det mesta av staden så bodde vi väldigt centralt i det som kallas distrikt 1 som innehåller all shopping. Staden är uppdelad i flera distrikt (12 tror jag). Efter att ha bott på Bali och slappat i två veckor var det rätt skönt att komma till en storstad igen. Här var det verkligen liv och rörelse och som överallt i Asien så är det framåt kvällen städerna lever upp. Folk kommer ut och umgås och hänger i parker och på marknader. Vi bodde väldigt nära stadens största marknad (för turister i all fall) där man kunde köpa allt mellan himmel och jord till väldiga överpriser. Vi valde att bara kolla runt och äta där eftersom vi visste att vi skulle komma till billigare ställen. Vi provade i all fall att äta Durian på marknaden. Durian kan bäst beskrivas som Asiens svar på surströmming fast detta är en frukt. Den luktar äckligt, den ser äcklig ut i skalat tillstånd och den är förbjuden på många bussar, tåg, mm. Hur som helst så behövdes detta undersökas närmare. Vi köpte en väldigt liten bit av en gubbe som satt och skalade frukten. Den smakade inte speciellt farligt, väldig fruktig smak men eftersmaken var ingen höjdare och känslan i magen efter var att man just ätit nått man inte borda ha ätit. Men var kul att testa i alla fall.

Dagen efter så gav vi oss ut på upptäcktsfärd i värmen för att hitta The War Remmnant Museum, ett museum om Vietnamkriget och Amerikanarnas brutala krigföring under detta krig. Man kan säga vad man vill om detta krig och att båda gjorde både det ena och det andra men det var ett otroligt grafiskt och starkt möte med Vietnamkriget. Man fick se och läsa om tortyren och hur de gjorde i fängelserna innan kriget, de hade byggt upp repliker av massa hemskheter, på väggarna hängde det bilder som man sent kommer att glömma. Detta krig är ändå något man nästan kan relatera till tidsmässigt eftersom det bara är 40 år sen det tog slut. Är ni i HCM så besök detta. Otroligt sorgligt men nyttigt att lära sig om vad som faktiskt hände här och det man får se glömmer man sent. Vi tog ej bilder på bilderna för de var för hemska och sorgsna för att leka turist med.

Som alla andra stora städer i världen så upplevde vi folket som "storstadstressade" och man fick se till att inte bli påkörd av dessa horder av moppar. Men vara bara att ta mod till sig och kliva rakt ut o gå lugnt, för gick man lugnt så visste de hur de skulle anpassa farten o på så sätt köra förbi en. Man får rutin på sånt efter ett tag.

Hotellet vi bodde på var litet men personalen var grymt trevliga även om engelskan inte var den bästa, vilket är charmigt och genuint.

Efter att han läst på nätet vad man kan äta i denna stan så hittade jag (Jerker) ett ställe där man kunde äta skorpion, syrsor, getpungkulor, oxpenis, mm. Så vi åkte dit, jag vill prova så mycket jag kan på våra resor i världen så jag beställde in skorpion och syrsor, båda friterade. Det var en cool upplevelse att äta dessa. Syrsorna smakade sojabönor och vetemjöl, Skorpionen var krispig och hade en smak som är svår att beskriva men jag åt hela alltet med klor och gadd. Så nu kan jag pricka av det på "ätarlistan". Kvar är Orm, Krokodil, Spindel, Kackerlacka och säkert nått mer udda.

Vi åkte även på en rejäl blåsning när vi blev påpackade att åka cykeltaxi till ett köpcentrum, Gubbarna pratade extremt dålig engelska och visade att det hela skulle kosta 15.000 dong vilket är ca

6kr. Bra tänkte vi men det visade sig att de ville ha 150.000 dong per person och tur och retur blev det 600.000 dong vilket är 240 kr per peson! BLÅSTA big time, men var bara att bita ihop och gå därifrån. Hör ju till att bli lurad o detta var första gången på denna resa.

Efter ett par dagar så bar det av till Ryssarnas favvoställe Nah Trang och dit tog vi oss med en sovbuss vilket är en speciell upplevelse kan jag lova, särskilt om man är bredare än alla som bor i detta land. Men detta berättar vi mer om i nästa inlägg. Kramar Jerker och Linda (skrivet av Jerker)